Författarinnan Victoria Benedictsson förknippas först och främst med romanerna Pengar (1885) och Fru Marianne (1887). Novellsamlingen Från Skåne (1884) har räknats som hennes debut, men hennes egentliga förstlingsverk är Sirenen.

Sirenen är en följetongsroman som hon fick publicerad i Sydsvenska Dagbladet under hösten 1876 under pseudonymen Tardif. Redaktör Carl Herslow var tveksam, men efter många underhandlingar fick Benedictsson honom över på sin sida, och han lät publicera den i sin tidning.

Denna roman har sedan 1876 legat dold i arkiv. Den kan läsas alldeles utmärkt som en sorts lättare förströelse, men på ett djupare plan tar romanen läsaren med på en resa in i författarinnans livssituation och livsuppfattning.

Att huvudpersonen Isabella är språkrör för Benedictssons innersta tankar och åsikter kan knappast betvivlas. Isabella är förbittrad på männen och lägger ofta och gärna ut texten om deras uselhet, samtidigt som hon agerar ytterligt "okvinnligt" och dessutom ger svidande kritik åt det egna könet.

Direktlänk till boken på GML-förlaget. Klicka här.

Victoria Benedictsson skrev dagboksanteckningar i annotationsalmanackor. Av dessa finns böckerna från åren 1876–1888 bevarade.
De föreligger här i oavkortad utgåva. Dagböckerna är mindre tillrättalagda än hennes Stora bok, som i grund och botten är hennes studie- och arbetsbok.
Anteckningarna i dagböckerna är detaljrika och läsaren kastas mellan Victorias känslomässiga utbrott och krassa beskrivningar av personer i hennes omgivning. För den som vill komma Victoria Benedictsson in på livet är ett studium av hennes dagböcker nödvändigt. De kan med fördel läsas parallellt med hennes Stora bok och brevväxlingen med Axel Lundegård.

Denna utgåva är försedd med noter och ett mycket stort antal fotografier från tiden. Sammantaget förmedlar utgåvan en unik tidsatmosfär.

Direktlänk till boken på GML-förlaget. Klicka här.

Efter 4 års arkivstudier av otaliga efterlämnade brev mellan författarinnan Victoria Benedictsson, styvdottern Matti, hennes make Karl af Geijerstam och flera andra, framträder en helt ny bild av en av våra mest välkända författarinnor. Mattis och Karls brev ger viktiga pusselbitar till svaret på frågan varför Victoria Benedictsson valde att släcka sitt liv. Korrespondensen visar på ett intrikat, känslomässigt triangeldrama i hat, kärlekstörst och avundsjuka, där de svagaste parterna går under i utmattning och sjukdom. Dessa brev är nästan helt negligerade av forskarna. Som läsare av In till döden trött dras du personligen in i en spännande undersökning. Genom de många citaten ur den dåtida brevkorrespondensen kan du själv dra dina slutsatser och se sambanden. Kanske kommer du, liksom författaren, fram till slutsatsen att offret eller offren i detta drama inte är den/de man förväntat sig! In till döden trött innehåller förutom ett starkt porträtt av Victoria Benedictsson också en bildskatt i form av aldrig tidigare för allmänheten visade foton. Dessa har välvilligt ställts till förfogande av släkten Benedictsson.
Till Birgitta Åkessons hemsida, klicka här.

I ett noga genomtänkt försök att slå sig fram som författare, skickar Victoria Benedictsson iväg ett brev i maj månad 1884. I detta erbjuder hon den unge prästsonen och blivande författaren från Hörby, Axel Lundegård, ett kamratligt samarbete. Axel Lundegård accepterar.
I sanningens namn skulle de komma att utbyta studier och kritisera varandra. Under mottot ”knifven mot strupen” skulle de leverera litteratur i tidens realistiska anda.
Deras omfattande brevväxling pågick fram till Benedictssons död i juli 1888. Merparten av Victoria Benedictssons brev publicerades av Axel Lundegård, medan hans egna aldrig har offentliggjorts.
För första gången återges de som den dialog de utgör. Breven är historiska dokument kring författarlivet i 1880-talets Sverige. De är också en resa genom två människors känslomässiga slitningar och stundtals hänsynslösa studier av sina nära och kära.
Brevväxlingen ges ut i fyra volymer, varav denna är den första och omfattar året 1884.

Brevväxling mellan Victoria Benedictsson
& Axel Lundegård Volym I

Brevväxling mellan Victoria Benedictsson
& Axel Lundegård Volym II

Brevväxling mellan Victoria Benedictsson
& Axel Lundegård Volym Ill

Brevväxling mellan Victoria Benedictsson
& Axel Lundegård Volym IV

A4 häftet, som gavs ut till Victorias  100-årsmine 1988, är lättläst och ger en snabb bild av vem Victoria var.
1848 började Frosta Sparbank sin verksamhet och skulle fira sitt 140-års jubileum. Banken finansierad häftet och man slog ihop Viktorias och banken jubileum i april 1988.
 

Vill du läsa mer om Victoria finns det många bra böcker med mycket fakta. Denna har professor Birgitta Holm skrivit 2007. Bokförlaget natur och Kultur, Stockholm.
Finns på biblioteket i Hörby att låna, och på museet att köpa för den som vill ha ett eget exemplar.
Professor Birgitta Holm skriver på litteraturbanken, om Victoria Benedictsson. Länk till Litteraturbanken, klicka här.

Kalendern Nornan från 1889. Författaren Georg Nordensvan, vän till Victoria, publicerade några minnesord över henne i denna årgång.

Tillbaka till Victoriasidan

Victoria Benedictsson och böckerna gavs ut 1949 av Fredrik Böök. Bonniers Förlag. Häftet trycktes i 500 numrerade ex, varav detta är nr. 37.

I kalendern Polstjernan 1889 skrev Axel Lundgård ett minnesord över sin vän och författarkollega. Han valde där att citera Benedictssons situation med hennes egna ord:

Det har lagt sig en tyngd öfver mig, och som gör att jag skrifver sämre än någonsin - och jag ser det. Detta hindrar mig icke att skrifva. Tvärtom. Det är med denna tyngd jag vill brottas.
Livet förefaller mig dött, det sitter som ett lik och stirrar på mig. Hvad kraft fordras icke att taga det upp och bära det framåt, dag efter dag! Att jag försöker, vet jag; om jag skall orka, vet jag inte. Jag önskar blott, att ni måste förstå att jag vill.

 Livets hand. En studie i Victoria Benedictssons religiösa föreställningsvärld. Margit Norrman. 1978. Verbum. Boken är Norrmans doktorsavhandling och fokuserar kring Victoria Benedictssons barndom och uppfostran.

En psykoanalytisk kvinnostudie. Ernst Ahlgren – Victoria Benedicttson. Tora Sandström. 1935. Bonniers Förlag. Sandström, psykiater, gör här en analys av Benedictsson utifrån den tidens Freudianska synsätt.

Mellan åren 1918-1920 gav Axel Lundegård ut Ernst Ahlgrens samlade skrifter genom Albert Bonniers Förlag, både opublicerat och publicerat material. Samlingen uppgår till sju volymer. Lundegård skrev även, tillsammans med Ingrid af Schultén, kommentarer till texterna.

"Pengar" i pocketformat.
Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm 1997.

I Gryningen. Novelletter av Axel Lundegård. Almqvist & Wicksell. 1885. Boken är Axel Lundegård debut som författare. Flera av novellerna kom till genom samarbetet med Victoria Benedictsson.

Ernst Ahlgren och Esselde. En brefväxling utgiven av Sigrid Leijonhufvud. Wahlström & Widstrand. 1910.

Tillbaka till Victoriasidan

Svenska Akademiens minnesanteckningar. Av Fredrik Böök. Förlag P. A. Nordstedt & söner. Stockholm 1950.

En dansk bok om Victoria.1996.
Ernst og Victoria.Et Dobbeltportræt Af Victoria Benedictsson.

"Rep utan knutar".
Av Margareta Sjögren. Bonniers grafiska Industrier AB 1979.

Stora boken 3.

Stora boken 1. Skrifterna utgivna av Lunds Universitetsbibliotek, under redaktion av Christina Sjöblad. Bo Kavefors bokförlag. Första upplagan, juli 1978

Svenska Akademiens utgåvor. Här kan du börja läsa direkt. hela 856 sidor. PDF-fil (2,90 MB)

Fria själar.
Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson. Nina Björk. Wahlström & Widstrand 2008.

Hennes döda kropp.
Victoria Benedictssons arkiv och författarskap.
Lisbeth Larsson. Weyler 2008.

Författare: Victoria Benedictsson.
Översättare: Sarah Death. Medförfattare: Sarah Death.
Förlag: Norvik Press. Språk: Engelska. Utgiven: maj 2011